Överdosering som verktyg

overdosering_som_verktyg

Nu är jag tillbaka, tillbaka till vardagen. Tillbaka till ångest, framtid och nu.
Det är inte sjukdomen som får det att svaja nu tror jag, det är känslor. Yviga och vilda känslor. Det är dem som är sanningen.

Det är mänskligt.

Men tilliten till mig själv är inte stor.

Jag har skapat mig färdigheter med hjälp från min behandlare. Så jag tror inte att jag kommer agera negativt på dessa känslor.

Men det är så jobbigt. Så smärtsamt. Jag är rädd.

Alla känslor kom över mig samtidigt och då är det svårt att hantera dem.

Jag är så orolig för mig själv.

För att impulserna åter ska komma.

Det är viktigt att minnas. Att lyssna på sina anhöriga. En sak jag använder som ett verktyg: min vän sade något som påverkade mig oerhört.

Han sade: jag vill inte hitta dig på golvet igen. Detta skrämmer mig, att jag har gjort illa mig så.

Den gången var det nära. Det kände jag i efterhand. Jag låg och kräktes länge. Med minnesluckor till följd.

Denna överdosering var en av de värre och jag vet att han inte orkar hur mycket som helst.

Men det jag måste inse: det är ”bara” känslor. Det är ”bara” tankar. Dessa citationstecken är viktiga då de inte bagatelliserar men förminskar. Får mig att se att problemen går att vända på.

Vända ut och in på, samt att se att sanningen kan vara olik än den sanning som är fångad i ens egna huvud.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s