Lördag

lordag_inlaggning

Nu är jag åter inlagd, jag skrevs ut för tidigt. Men en stressad läkare kan inte göra en korrekt bedömning.

Detta handlar om kaoset som blev min lördag.

Jag vaknade utan större ångest. Men den tilltog kraftigt ju mer jag vaknade till. Min behandlare ringde till mig kl 09.30 och vi talade lite, jag talade mest i sömnen. Dagen förflöt med större och större ångest trots mina vid-behovs-mediciner. De hjälpte, men mycket marginellt.

Jag bröt ihop över mitt minne, då jag hade bokat ett möte med en vän. Men mellan telefonmöten, ångest och vid-behovs-medicin så glömdes detta möte bort.

Detta fick jag otroligt dåligt samvete över, det straffade en människa som jag tycker väldigt mycket om.

Det är inte lätt att stå som anhörig, detta ser jag klart och tydligt. Det är inte lätt att genomlida detta för någon involverad.

Varken att se på när jag bara skriker rakt ut, eller behöva dela ut mediciner på avsedda tider.

Det går inte.

Och det värsta är, jag vet inte vad jag ska göra.

Eller det kanske jag vet. Kanske jag behöver titta på det som inte tittats på. Kanske jag behöver känna känslorna när de kommer. Jag behöver göra det jag är som mest skräckslagen för. Och hur det går får vi se.

Att möta sina värsta farhågor.

Märkt

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s