Mannen i parken

mannen_sommar_harmoni

Det är natt och jag betraktade mig själv.

Ett filosofiskt, mycket djupt samtal, om någon gud och andra ting.
Vi kände inte varandra men det skapades vackra tankebanor ihop.

Länge satt vi tillsammans.

Vem var han?

Han hade någon typ av makt. Auktoritet.
Och påtalade att sin tändare var trasig.

Gudar, och tilltron att själv kunna kontrollera.

En park, gräs under bara fötter, mitt inne i staden.

Att sitta under ett tak är inget för mig. Jag vill ha himmel över mig.

Talar.

Med stadens mystiska brummande och filosofi med en annan okänd medmänniska.
Doften av sommar, damm och gräs.

Råd om livet och andra väsen.

Ångesten är Satan som försöker nå en.

Känna sig närmare, och enas om någonting större.

Märkt , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s